Alltid lyssnar på mina hörlurar när jag är ute, inte vill se hemska filmer, maler över ''problem''. Tränger undan verkligheten när den är för tung och obehaglig.
Dom flesta vill nog känna sig som goda människor. Men det är nog få som faktiskt platsar i den kategorin.
Jag äcklas av mig själv därför att jag inte är en bra person, inte en ond person heller för den delen, utan en likgiltig person. En som oftast inte ger pengar till hemlösa, äter fisk ofta, röker, ser förödelser som pågår runt om i världen utan att själv göra något.
Och nu skriver det här.
Det hjälper inte någonting, utom att kanske skingra mina tankar så att jag slipper känna skulden lika påtagligt. Cirkeln av förnekelse och distraktioner fortsätter..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar